Idag har jag lurat husse.Han är rätt dum.Jag hörde när han kom med bilen och tänkte att nu ska jag allt lura'n!Så när bilen svängde upp på infarten så la jag mig bakom en av dom buskarna som jag inte har trollat bort ännu.Husse såg eller hörde ingenting!Så när Husse gick upp till huset så hoppade jag snabbt som ögat på honom bakifrån!Han hade lite halkiga skor tror jag...För han gled liksom in i soptunnan.Den ska den stora äckliga bilen komma och tömma imorgon.Husse och jag har lekt med soporna idag.Husse var rätt arg fast det var ju han som gled in i soporna.Inte jag.För jag har ju så fina trampdynor jag! På dagis idag har jag lekt med en konstig liten hund.Han var som en valp men luktade gammal hund.När han sprang i snön så liksom hoppade han rakt upp!Det gick jättesakta.Jag springer då mycket snabbare än den hunden! Sen fanns det en jättefarlig schäfer där...han morrade åt mig!Jag har tänkt skaffa mig några nya vänner som ska få skrämma tillbaka ...Kanske den där Ascot eller Hexe...Dom verkar ju trevliga...Max är ju också stor och stark.Min storebror....Han är kär i Samira!Max alltså...Men samira tycker att han är bara jobbig.Jag tror hon tycker om bara små hanhundar.BVi träffade en sån idag och hon blev aldeles knasig.Den tanten!*fnyser*Jag tycker bättre om lite större hundar fast dom är lite läskiga.Alla hundar är ju det...Därför säger matte att jag måste gå på hunddagis så att jag ska sluta fjompa mig.Undar vad fjompa betyder...Låter som ngt gott man kan äta.Ett ben....Nu blev jag allt hungrig!Ska ta Samiras ben!Hon blir så sur när jag gör det och det är ju roligt då! Voff på er!

Idag har jag varit på rymmen. Jag tycker verkligen inte om den där sopbilen som stjäl alla våra spännande sopor… Och jag som har haft så kul med dom i går! Nu är dom borta! I alla fall den där sopbilen ja! Den kom och jag sprang! Den kunde ju ha tagit mig också! Jag tror att det var väldigt nära… Så jag stack! Det var rätt spännande faktiskt. Jag sprang mellan husen. Där har jag aldrig varit förut. Vi ett av husen fanns en kanin på väggen. Den satt i en låda. Ganska fånigt att ha kaniner på väggarna. Mycket roligare när dom springer runt och man kan jaga dom… I alla fall medan jag sprang där och filosoferade om kaniner så kom jag att tänka på trasan! Han var ju som trevlig… Liten och illaluktande men ändå rätt trevlig. Han bjuder alltid på sina kex. Fast jag tror att han inte vågar äta dom när jag är där. Jag bestämde mig för att fara dit! Och tro det eller ej men dom var hemma! För tanten öppnade efter två dörrkrafsningar! Min matte gillar inte när jag gör så men jag har upptäckt att alla släpper in mig när jag krafsar. Så då gör jag det i alla fall! Jag fick faktiskt kex hos skurtrasan. Han gav mig tre stycken! Eller om jag tog dom. Minns inte så bra… Min matte hittade mig konstigt nog. Hon bara kom dit till skurtrasan och tanten med människovalpen. Det var ganska skönt att få ha matte som sällskap hem. Tänk om sopbilen kommit just då… Jag ska nog inte rymma mer tror jag. På Hunddagis så finns det massor av trevliga människor. Dom har matat mig med massor av godis! Ändå har jag inte gjort något speciellt duktigt. Dom kanske tycker att jag är det i alla fall. Man vet ju inte så noga med dom här människorna. Ibland gör dom ju saker som man inte förstår. Som att jag får gå ut med andra än matte när jag är där. Dom bara tar mig med och går! Och en sa till min matte att hon skulle kunna ta mig med hem! Att jag kan flytta hem till henne. Huva så hemskt! Milda Matilda som matte säger. Jag vill ju bo hos min älskade matte. Hon är ju snäll och pussar mig väldigt ofta. Fast människor pussas väldigt konstigt. Inte slickar dom med tungan inte! Nääää! Dom liksom suger med läpparna så att det låter konstigt. Men någonting som jag verkligen tycker om är när matte kliar mig i öronen. Det är såååå härligt! Fast hon måste göra det i båda öronen. Annars så blir det inte jämvikt i hjärnan. Jag hittade en mössa i kväll på kvällspromenaden. Den var väldigt fin att bita i. Jag bet och drog och slet. Den gick nog lite sönder men det gjorde ju ingenting för mig. Den var ju fin i alla fall. Sen kom det en farbror och ville ha mössan. Han tyckte också att den var fin tror jag. Fast han såg konstig ut i den. Matte hon började gå väldigt fort när det där hände. Jag tror att hon behöver motion och kom på att det var dags att börja med det. Hon blev väldigt röd i ansiktet. Konstig matte jag har… Nä nu ska jag nog gå och sova… Alla i huset sover och det är ju mitt i natten. Jag hör hur husse låter. När han gör så, så sover han. Ingen annan kan sova men husse han sover gott han! Jag måste lägga mig under sängen för det låter så fasligt illa. Kan man ge bort hussar månntro? Natti på Er alla!

Vet ni om att det finns fler än jag? Det finns massor…Igår träffade jag många vita schäfrar! Vad vi är vackra! Fast jag tycker nog att pojkhundarna var lite otäcka. Dom var såååå jobbiga! Hela tiden ville dom komma fram till mig. Och jag som är så blyg…Dom var ju jättebusiga också! Hur gör man med dom när dom bara ska nosa mig i stjärten? Jag vet då inte…Men matte var ju där och det var tur det… Det kom en farbror med en sån där kamera också. Han tycke om att titta på oss med den. Jag tittade tillbaka. Jag fick träffa min syster också. Fast jag kände inte igen henne. Hon har ju blivit så stor! Lika stor som mig. Vi var borta i en skog bredvid en sjö jättelänge och busade. Det var faktiskt skönt för det var då ingen som bråkade heller. Några snälla människor bjöd oss på korv. Det som är så gott! Matte och husse delade ut korven till oss alla och vad vi åt! Alla utom Max. Han skulle bara lukta min nya kompis Caramba i stjärten. Jag förstår då inte vad det skulle vara för roligt med det. Så jag åt Max korvar istället…Caramba hon är som Samira hon. Hon morrar lika dant och försöker få mig att förstå att hon är större än mig. Som om jag inte visste det! Fast hon verkar vara ganska snäll ändå. Hon ska komma och hälsa på mig snart har matte sagt. Det ska bli roligt! Jag ska visa henne mina fina ben. Och mina leksaker. Jag fick en ny leksak igår.<rb>Efter det att vi var i skogen med alla hundarna for vi till ett jättekonstigt ställe! Vet ni om att det finns hundar som kan klättra? Och dom kissar på toaletten. I en låda på golvet så finns det en massa små, små stenar. Där kissar dom och bajsar… sen gräver dom ner det! Jag tror dom har fattat fel… Det är ju ben man ska gräva ner. Det är nog något fel på dom. Det verkar så. Dom låter hemskt konstigt också. Har aldrig hört något liknande! Det låter liksom ”mjauuuu” från dom! Ytterst obehagligt! Sen så är dom väldigt ouppfostrade också! Dom sitter uppe på köksbänkarna! Dit upp har då jag aldrig fått vara… Jag försökte vara trevlig med dom. Men dom fattade ingenting! För när jag viftade med svansen så blev dom arg. Och när jag skulle lukta på dom så hoppade dom upp på bordet! Jag var tvungen att skälla och morra åt dom lite för att dom skulle lugna ner sig. Fast människorna som bodde där var väldigt snälla. Jag fick en leksak som katterna ägde! Det är en råtta som inte lever. Fast den piper…. Den är roligt den! Mormor blev jätterädd för den! Hon trodde att vi hade fått råttor i huset… Thihi… Så lättlurad hon kan vara! Dom hade en gammal hund där också. Han var då mycket bättre uppfostrad än dom andra knäppisarna… Vi gick på en promenad och han kunde en massa om hästbajs. Vet ni om att man kan äta det? Och det är såååå gott! Men matte vill inte äta det. Hon säger Usch! Så fort hon ser en hög med hästbajs. Den där gamla hunden han sa ialla fall att det är nyttigt med hästbajs. Så vi åt ialla fall. <rb>Vi kom hem jätte sent på natten. Samira var inte hemma så jag fick ligga precis vart jag ville! Jätteskönt! Jag låg mest under sängen. Men jag drog in en av filtarna där under så att det blev bekvämt. Jag gillar bekvämligheter… Ute på altan har jag ordnat så att jag har en kudde och en madrass som jag har tagit från en stol. Där är det mysigt vill jag lova! En fin pinne har jag också lagt dit. Man måste ju ha det trevligt också när man har det bekvämt. Idag kom Samira hem! Vad glad jag blev. Jag berättade för henne om alla hundarna och om korven. Då blev hon avundsjuk på mig. Hon ville ju också ha korv! Nåja hon fick smaka lite på mitt godaste ben i stället och då lugnade hon ner sig. Nä nu ska jag ut på en promenad. Husse måste motioneras. Han åt så många bullar igår och det syns. Hans mage ser ut som en bulla säger matte. Och matte är ju den som vet allt….tror jag.<rb> Voff på Er!

Det är jag som kallas för Lona. Lona Linslus…Det säger matte ialla fall. Jag har varit i tidningen. Jag och mina syskon och släktingar. Matte visade mig en massa prasslande papper. Jag ville leka med pappret men då blev matte jättesträng! Det gäller att passa sig för matte när hon blir sträng. För gör man inte det då kan det hända att hon låter ännu mera sträng! Åhhh! Vad otäckt det är då! Jag har varit hos dom där konstiga hundarna som låter Mjauuuu. Jag kallar dom för jamare. Jag fick mig nästan en jamare när vi var där. Vet ni om att om man hoppar mot dom så blir dom rädd? Jätterädd! Jag gjorde det och jamaren flög rakt upp på köksbordet! Där välte den ut en kopp kaffe och trampade i en semla. Men det gjorde inget för mig. Jag fick den semlan och grädden var jättegod! Kommer ni ihåg leksaken jag fick av jamarna. Den har jag bitit sönder. Den höll inte så länge. Matte säger att det var en råtta. Så nu har jag lekt färdigt med min råtta. Den tappade svansen och sen bet jag sönder nosen. Ut ur nosen kom det en massa saker som luktade konstigt Jamarna dom är konstiga filurer…tycker om så konstiga saker! Idag har vi varit i Luleåstaden igen. Vilka hemska saker dom kör omkring med! Det sitter en massa människor i dom också…Och glor ut genom fönsterna. Jag ska då aldrig glo så där jag! Man ser ju dum ut när man gör sådär….Min matte tycker om att handla gott kött åt mig! Hon köpte en massa och lämnade paketet i baksätet på bilen. Sen gick hon till sin torterare (vad hon tjatar om den där torteraren).det var väldigt tråkigt att ligga och vänta på matte. Sen så luktade det så gott från paketet. Jag hittade ett ställe i nätet på bilen och kröp igenom. Sen var det bara att riva upp alltihopa och äta! Tala om kalas! Samira kom inte igenom nätet. Hon är för tjock. Hon blev nog lite sur på mig för jag lämnade inget åt henne. Matte blev också sur. Jättesur! Men jag blev mätt! Jag har sett något väldigt konstigt idag! En farbror kom i skogen med pinnar på fötterna. Sen så hade han pinnar i händerna. Det såg väldigt konstigt ut och jag var tvungen att skälla lite på honom. Då drattade han på ändan! Han hade en ganska stor ända så jag tror inte att det gjorde ont. Är det någon som kan förklara varför det flyger visslande saker i luften? En del är ganska stora och några är små… Det finns några som kraxar också. Dom är väldigt bra på att retas. En gång så lekte dom med soporna. När jag ville vara med så fick jag inte det. Dom flög mot mig och kraxade jätteotäckt. Jag var tvungen att gå min väg. Men när jag blir stor. Då ska jag också kraxa jättehögt!

Jag vet inte vad som har hänt. Men Samira är borta! Hon for med matte, mormor, moster Maria och Emelie. Men hon kom aldrig tillbaka. Jag har letat överallt men hon finns ingenstans. Inte under sängen, ute på snökullen, på altan eller i bilen. Vad kan ha hänt? Jag förstår inte… Emelie har försökt förklara men jag vet inte riktigt vad hon menar. Hon sa att ljuset har slocknat i Samiras ögon och att hon är en stjärna uppe på himlen nu. Jag har tittat på alla stjärnorna men dom är så många och jag kan inte se henne där. Hela kvällen har jag legat och väntat på min fina säng ute på altanen. Om hon vill in så kommer hon ju dit. Men hon har ju inte kommit än. Till sist blev jag hungrig och gick in. Mormor hade ställt fram mat åt mig. Men inte åt Samira. Hur ska det gå? Tänk om Samira kommer tillbaka? Jag har lämnat lite mat åt henne. Till och med sparat lite korv ifall hon vill ha. Då blir hon säkert glad. Alla är så konstiga i familjen Matte är så blöt i ansiktet. Jag måste torka henne hela tiden. Men då blir hon bara blötare. Det hjälper inte… Matte sa till mig att Samira sover. Hon somnade när dagen blev kväll. Himlen var så vacker. Riktigt djupblå och klar. Men var sover hon då? Jag ser henne ju ingenstans. Snart ska vi gå på en promenad. Kanske hon har gömt sig bakom ett träd? Kanske hon är hemma när jag kommer hem? Jag saknar henne så mycket! Saknar hennes mjuka varma päls. När hon kommer ska hon minsann få mitt godaste ben! Det lovar jag. Ska bara leta lite till först…